Föreningen Svenska Patrullbåtar

Våren 1967 kom ett norskt örlogsbesök till Göteborg. Det var ett förband med motorkanonbåtar, MKB typ Storm och torpedbåtar, MTB typ Snögg, byggda på likadana skrov men med olika vapenutrustning. De små fartygen väckte stort intresse hos en grupp svenska sjöofficerare. Detta resulterade i ett förslag till chefen för marinen att överväga en anskaffning från Norge av sådana fartyg.

En delegation från marinstaben och FMV besökte i april 1970 norska försvarsdepartementet för att diskutera möjligheterna att bygga ett försöksfartyg i Norge. Norska staten var ägare av konstruktionen och såg inga hinder för FMV att få bygga Storm eller Snögg. Den 27 november 1972 godkändes och mottogs försöksfartyget som fått namnet HMS Jägaren. Det övergripande syftet med anskaffningen av Jägaren var att få underlag för konstruktionen av en större serie patrullbåtar, och för utformningen av framtida vapensystem på mindre ytfartyg. Efter regeringens medgivande tecknades den 20 maj 1975 kontrakt på 16 patrullbåtar.

Samtidigt som den svenska Hugin-klassen utvecklades så skedde samma sak med den norska Hauk-klassen. Leveranserna från varvet skedde emellanåt parallellt med de svenska och norska patrullbåtarna.

Fartygstypen patrullbåt fanns i tre fartygsklasser, alla med samma skrov. Skillnaderna låg egentligen i utrustningen ombord vilket påverkade fartygens deplacement.

Jägaren (1st), Hugin (16st), Kaparen (8st av Hugin klass modifierade 1991-1994)

Utrustning Hugin-klassen

Huvudmaskineri: 2 st 20-cylindriga MTU dieslar på 2 575hk (vardera) vid 1600rpm.

Sjömålsrobot 12 (max 6 st)

Sjunkbomber (max 12 om robotarna ilandsatta)

57mm kanon (200 sk/min, max 13000 m skottvidd)

Eldledning Arte 726 A

Spaningsradar, eldledningsradar, navigationsradar, ubåtjaktsystem och signalspaning

Fyra av fartygen avfördes ur marinen 1994. Av de 12 patrullbåtar kvar i aktive tjänst byggdes 8 om till Kaparen-klass.

Dessa 8 kaparen-klass fick helt nytt maskineri med två 16-cylindriga MTU dieselmotorer på vardera 3141 hk samt hydraulisk lågfartsmaskineri. Fartygen fick även förbättrade förläggningsrummen samt modifiering av elektroniksystemen. De tre sista patrullbåtarna var i drift till 2005.

Jägaren var i operativ tjänst från november 1972 ända fram till den 7 april 2016 då örlogsflaggan halades (i malpåse mellan 2002 och 2008). Hon var den patrullbåt som var i tjänst längst.

Jägaren renoverades och byggdes om till vedettbåt (bevakning)1988 och då fick hon bland annat nytt maskineri och en mindre allmålskanon på 40 mm. Jägaren var baserad på västkusten där hon hade bevakningsuppdrag av svenskt territorialhav.

Den 19 augusti överlämnade Försvarsmakten Jägaren till Sjöhistoriska som i sin tur överlämnade henne till Föreningen Svenska Patrullbåtar. Överlämnandet är reglerat i ett bare boat charter avtal. Föreningen Svenska Patrullbåtar som helt ideelt sköter driften och håller henna sjögående. Jägaren är baserad på Gålö i Stockholms södra skärgård där hon ingår i Veteranbåtsflottiljen.

Några milstolpar:

Mars 2016 – föreningen skickar en intresseanmälan om att överta Jägaren till Sveriges maritima och transporthistoriska museer.

April 2016 – beslut att föreningen tar över Jägaren

Maj 2016 – föreningen besöker Jägaren vid Ö-varvet på Ockerö och inspekterar henne

JUNI 2016- Rustning av Jägaren samt diverse makinreperationer.

Augusti 2016 – Avfärd mot Gålö.

November 2016 – Jägaren tas upp på varv för underhåll av föreningen samt viss inspektion av Transportstyrelsen.

Januari 2019 – föreningen beslutar att Jägaren skall klassas för civilt bruk och arbetet med klassningen börjar.

November 2019 – första inledande inspektionen av Transportstyrelsen.

Juli 2020 - Slutliga inspektionen av Transportstyrelsen. Jägaren klassad.

Fakta Jägaren
Sjösatt 8 juni 1972.
Tagen i bruk november 1972
Avrustad 7 april 2016

Deplacement ca 145 ton 

Största längd 36,6 m 

Största bredd 6,3 m 

Höjd över KVL 14 m 

Djupgående (max) 2,4 m

2 st Cummins dieselmotorer

Total axeleffekt 2 x 932 kW (2535 hk) 

Högsta fart 20 knop